Hej på er alla bloggläsare.

Förlåt att jag dröjt så länge med att informera er om att vi anlänt välbehållna och framförallt hur vi upplevde kryssningen.

Tack Lisa för din dagbok. Den är till stor hjälp eftersom jag glömde skriva minnesanteckningar efter de första dagarna.

Vi har ju haft en fantastisk sommar och höst i Sverige och med jättefina färger runt oss lämnade vi Ängelholms station.

Allt flöt på jättebra. Redan på tåget träffade vi Lisa o Thomas och sedan slog vi följe på flyget till Milano där vi sammanstrålade med Lena o Carl-Gustaf. Övernattning på hotell och buss till Genua, ända ner till skeppet, nästa dag.

Tre kryssningsfartyg vid sidan om varandra var en imponerande syn.

Vårt skepp vid kajen i Walvis Bay.

Under diverse strapatser föstes vi framåt. Lite kladd med en gulafeberspruta, bl.a

Fartyget var jättefint med överraskande stora kabiner och förvaringsutrymmen. Lilla golfbagen hade gott om utrymme under sängarna där den samsades med resväskorna.

Måltider:

Lunch intogs tillsammans varje dag i en restaurang. Här med vår kvällskypare, Jeannot från Madagaskar.

Middagen intogs på en annan restaurang och fyra kvällar klädde vi oss anständigt:

Då serverades också extra god mat.

Vår andrekypare, som var från Mauritsius. Glömt hans namn!

Numera är klädkod införd under våra bridgekvällar. Vad tycker ni om det, Ulla o Kurt, Susanne o Jan och Bittan o Bosse?

Elegant spel- och bridgerum, eller hur?

Sysselsättning:

Ja, tiden gick mycket fort. Det fanns ett entertainmentteam som höll igång från morgon till sena kvällen.

Fysiskt fanns aerobics, linedance, stretching (inside - outside = andas in - andas ut), cha-cha och något vi var flitiga besökare på:

ett mycket bra gym och dessutom på 11:te våningen med utsikt ut över fören. Några lyckades se både delfiner o valar där.

Bada gjorde vi inte så mycket. Vädret var sisådär, jättefint i Medelhavet men sedan ganska molnigt och inte särskilt varmt men blåsigt. 

Men det fanns två fina pooler och jättestora soldäck, vars solstolar snabbt uppbokades.

Frågesport var också populärt, enstaka uppe på däck men under våra sju dagar till sjöss ordnades en World Quiz där vi sex deltog som ett lag, Nepal. Det gick ganska bra. Inget Nepalpris men en flaska porlande fick vi för att vi satt oss i en duktig sektion.

 Tävlingen genomfördes i operasalongen där också kvällarnas show kunde åses.

Mycket duktiga artister, som här avtackas sista kvällen.

Hälsan:

Tackar som frågar; med oss var det toppen hela resan men vi vistades med sjuklingar. Först Thomas och två dagar senare insjuknade Lisa i influensa. De är därmed en upplevelse rikare, nämligen ett besök hos den italienske el dottore. Samtidigt med Thomas insjuknade C-G fast i en kraftig förkylning och mycket riktigt, Lena höll sig på benen i ytterligare tre dagar. Sedan blev hon också förkyld. Men de var alla tappra. Ytterst få gånger saknades någon av dem vid matbordet. Sega gubbar o gummor        

Utflykter:

VilledeFrance. Första morgon och utflykten skulle starta kl. 7. För tidigt tyckte vi alla så vi beslöt oss för en egen stadsutflykt. Hade vi vetat hur snabbt vi vaknade hade kl.7 inte varit något problem. Denna enda gång la vi till ute på redden och ankaret släpptes ner utanför vår (o även Lisa o Thomas grannhytt) kabin kl. 6. Vilken uppvaknandechock! Men vi tog en tenderbåt in till staden vid 9-tiden o strövade runt. Mycket fint.

Valencia! Jag säger bara: vi återkommer. Underbar stad. Men vi åkte först o besåg ett grottsystem i en liten båt.

Casablanca: Roligt att ha varit där, men inget jag behöver göra om. En intressant moské, katolsk kyrka och naturligtvis Rick´s café.

Agadir: Vi hade redan varit där så det fick vara. Övriga var mer eller mindre sjuka.

Dakar: Lisa o Thomas kurerade sig medan Lena, C-G o vi tog en egen taxi som under C-G:s ledning (han hade varit där många gånger i jobbet) guidade oss till presidentpalats, kyrka, parlament, mm. för att sedan avsluta på ett café i anslutning till en restaurang i anslutning till det hotell C-G brukade bo på. Många kända namn hade sina namn på plattor på väg ner till restaurangen. Känt ställe!

Walvis Bay: Härliga Namibia. Här tog vi en utflykt genom WB och vidare till Swakopfmund. På tillbakavägen stannade bussen vid de välkända dynerna:

Det var en häftig vandring/bergsbestigning. Kolla vår buss långt där nere!

Cape Town:

Oj, så vacker staden är. Berget i bakgrunden känner ni säkert igen. Taffelberget. Den gröna "kullen" framför kallas för Lion`s rump. Längst till vänster börjar Waterfront skymta och till höger om Waterfront syns en av alla stadium som byggdes till fotbollsWM 2010, Green Point.

Landsättningen av alla passagerarna fick inte högsta betyg av oss, kanske för att vi var några av de sista och Ulla o Kurt som mötte fick stå och vänta i röran av avgående passagerare o nya kryssningsdeltagare. Men tack vare deras fantastiska tålamod kunde vi äntligen....

 ...komma hem till ett helt iordningställt hus. Vår städerska hade burit ut alla utemöbler och Gail hade sett till att alla begonior var utbytta i krukorna. Det enda som var sig likt var Telkom och vårt internet. Det blev som vanligt nio dagar i otålig väntan och många besök i butiken på mallen. Men nu fungerar den och vi kan ta emot mail också  

Ja, nu är vi tillbaka och här är redan mycket hålligång. Redan innan vi reste från Sverige hade vi tillsammans med Ulla o Kurt bestämt en lillsemester i Plettenberg Bay, numera bara kallad Plett.

Dit åkte vi den 24/11 i vår nyinskaffade bil, en sträcka på ca 50 mil.

En härlig glidare. Jag har fått ta över KIA:an.

I Plett badar man i Indiska Oceanen.

Jättestarka vågor, som nästan slog omkull oss.

På eftermiddagen golf på Goose Valley. Mycket trevlig bana med ett rikt djurliv:

Träffade vi på 9:ans hål.

Träffade vi på 10:ans hål.

Träffade vi på 13:des hål. Den minsta antilopen, dik-dik. Har bara sett den en gång tidigare, i Namibia.

Nästa dag blev det golf på Pezula i Knysna, som vi också spelade på i fjol.

Min absolut sämsta runda på många år.  

Men banan var lika vacker.

Sedan fick vi skynda hem för gode vännen Peter hade annonserat kalas på sin 70-årsdag.

...och vilket kalas det blev. De hade lyckats få in minst 45 gäster i trädgården. Härligt väder, god mat o dryck och levande musik med dans bidrog till en jättetrevlig kväll.

Slut i rutan. Lovar att det inte skall dröja ett halvår till nästa gång och jag upprepar, vår mail fungerar perfekt.