Hej igen alla bloggläsare. 

Sedan en vecka tillbaka är vi installerade i vårt paradis och nu kommer bilder och berättelser om vår fantastiska kryssning och alla utflykter i samband med denna.

Först hade vi en hel dag i Venedig och en förmiddag. Ovanligt kallt för årstiden men vi hade roligt ändå. 

Som synes kom dunjackorna väl till pass när damerna blickar ut från Suckarnas bro.

Vi tog Vaporettan bort till Guggenheimmuseet. Innan vi kom dit hade Thomas av misstag dränkts i kaffe när vi i all stillhet intog en liten lunch. Konstmuseet var lika fint som förra gången vi besökte det.

På kvällen lyssnade vi på en mysig konsert.

Nästa dag packade vi först. Det regnade.

Sedan åt vi lunch innan vi...

... tog en vattentaxi ut till skeppet. Tyvärr kunde vi inte borde direkt utan fick snällt vänta i köer på att komma in.

Här väntar bamseskeppet på att föra oss ut på "öppet hav".

Och det kändes mäktigt att i sakta mak glida ut ur Venedig.

Här är Dogernas hus och ingången mot Markusplatsen.

En dag till sjöss och sedan la vi till i Katakolon, Grekland, och tid för första utflykten. Vi hade valt Olympia.

Här ägde de första olympiska spelen rum. De tävlade i löpning, stående höjd och längd, brottning, boxning,diskus, spjut, mm. Endast män och inga fick ha kläder på sig. Här skulle inte förekomma något ojust! 

Här påbörjar Sven sin olympiska löprunda. Tyvärr ville han behålla kläderna på. Lite tråkigt, eller hur?   

Här nere i Somerset West finns nu en bok över platsen.

Sedan for vi till en grekisk taverna där det serverades jättegod mat och efter maten blev det uppträde.

Först ett par som dansade Zorbadans för oss och sedan kunde vi själva dansa med i en långdans.

Härifrån hade vi inte långt till nästa stopp, utflykt nr2.

Nästa dag la skeppet till i Heraklion, huvudstad på Kreta. Här for vi genom fina byar, upp och ner bland bergen. Vi stannade på en vingård och provsmakade. Inget vidare!   

Lunchen åt vi på en restaurang, efter att först ha vandrat genom en ganska liten stad. Ulla och Kurt som hade samma utflykt men hamnat i en annan buss höll oss sällskap då.

Avslutade med en promenad i Heraklion, inköp av sandaler och keps till Sven och en riktigt dålig och dyr cappuccino.

Bussen passerade förbi utgrävningen till Knossospalatset men vi stannade inte. Tyvärr ingen höjdare till utflykt.

På kvällen hade vi vår första (av totalt fyra) galakvällar ...  

... och de avslutades alltid med påkostade shower, balettflickor och någon pojke, akrobater, dans och musik.

Mer än flickorna i baletten som var lättklädda.   

Nu är det tid med några dagar till sjöss (totalt 14 dagar) men en av dagarna gled vi i en båtkortege genom Suezkanalen. 

Det tog ca ett halvt dygn.

Vädret var strålande och de dagar vi inte gjorde utflykter kunde vi roa oss ombord, sola, bada, spela bridge eller höra på olika föredrag. En av föredragshållarna var doktor från gamla Rhodesia och Sydafrika. En annan hade haft hand om den engelska kungliga familjens säkerhet och höll ett föredrag om Lady Di och alla konspirationsteorierna kring hennes död. Innan vi kom fram till en destination fick vi också möjlighet att lyssna på föredrag om dessa platser.

Det fanns många barnfamiljer med på resan och detta var en lekpool för de minsta. Bortom fanns två pooler för oss lite mer vuxna. En av dem kommer ni att se senare. 

Utflykt 3 till ...

... Masadaborgen som ligger i nuvarande Israel med utsikt över Döda Havet.

Fästningen är byggd av Herodes runt Kristi födelse och mycket lyxig med den tidens mått mätt.

Här skedde det sista judiska upproret mot romarna, som stormade fästningen år 74 AC

Då fanns ingen levande kvar. Alla hade begått självmord.

Sen lunch/tidig middag intogs på ett hotell vid Döda Havet och därefter fick vi bada i Döda Havet. En något obehaglig upplevelse: att vattnet inte släpper igenom dig. Just exakt då tog kamerans batterie slut. Hej och hå! 

Natten åkte vi bara tvärs över Aquabaviken till staden Aquaba i Jordanien. Vår fjärde utflykt och till den plats som jag hade högst förväntningar på = Petra.

Är man trött så går det bra att rida dit (efter bussresan) men bara till siqen, den jättesmala gången mellan klipporna, som leder in i Petra. Oj, så många kort vi har och så mycket det finns att berätta (även härifrån finns en bok i SW). 

Här börjar siqen, den trånga gången.

Första skymten av Skattkammaren när siqen tar slut.

En bild inifrån gången.

Och visst var just vi där. Vilket skulle bevisas!!

Efter denna utflykten började sju sammanhängande dagar till sjöss. Då fick vi ha mörkläggning på kvällar och nätter. Hu, varning för pirater!! Det var nu vi fick veta att speciella säkerhetsåtgärder vidtagits, mörkläggningen, speciella säkerhetspersoner ombord och att vi på något sätt var med i ett speciellt övervakningsprogram.

Nu var det tid att sjövägen passera ekvatorn igen. Och därmed skulle frivilliga döpas och de var många, bl.a vännen Thomas. Han och övriga startade med att kyssa en plastbläckfisk, bli insmorda i surt vin,mjölk, grädde, tomatsås,chokladpulver.

och sedan, plumsade de i bassängen, som blev helt grå, fick tömmas efteråt och fyllas på med nytt vatten.

Färden gick nu till "öarna".

Första stopp blev Port Viktoria på Seychellerna. Lena och Karl-Gustaf hade besökt ön för många år sedan och deras vänner hade bott där i ett år så vi fick en fint planerad utflykt ...

...efter att vi fångat upp vår trevliga chaufför, Erik. Hans bil klarade oss alla åtta. Först en utsiktsplats,

sedan Botaniska trädgården med, förutom fantastisk växlighet, också stora sköldpaddor och jättemånga, jättestora fladdermöss.

Hela kusten runt Seychellerna är en enda stor badstrand så ett långt dopp blev det efter maten, som var svår att få tag i eftersom det var söndag.

Några dagar till och vi kom till Mauritius. Där stannade vi två dagar och åkte på två olika utflykter. Nu hade Svens förkylning startat men första dagen var slö. Vi åkte en buss tvärs över den stora ön där huvudstaden Port Louis ligger och med en mindre båt ut till en ö som heter Ile aux Cerfs. Bara bad, solning,

ströva och en jättegod lunch.

Sjöborrar hindrade bad i djupare vatten.

Dagen därpå blev den stora prövningen.   

Sven hade beställt en vattenscoterutflykt. Vi skulle åka vattenscoter tre meter under havsytan med vatten upp till axlarna och en gemensam huv över oss där luften strömmade in.

Så såg det ut innan huven fälldes över oss. Detta är gänget som kom efter oss men Sven har köpt ett fotopaket över vår scoterfärd som han gärna visar.

Panik för mig när vi sänktes ner men det var bara att börja bita ihop men jag ljuger inte om jag säger att jag var så glad när jag kom upp till ytan igen. 

T.ex så här nöjd.

Sista utflykten var på ön Reunion. Sven var nu så förkyld att han blev kvar i kabinen medan jag åkte iväg med kameran i högsta hugg. Reunion är en ö som är ett departement i Frankrike. En mycket märkvärdig ö där det regnar 

jättemycket. Den består i huvudsak av ett berg med många olika toppar, flera över 2000 m höga.

På denna utflykten besökte vi en vulkan som fortfarande är aktiv. Senaste utbrottet var i september. Den heter Piton de la Fournaise.

Jag tog jättemånga bilder men det ödsliga och fascinerande syns tyvärr dåligt på bild. Det måste upplevas.

Här försöker jag få fram...

... hur vägarna vindlade upp och ner. Otroligt hur man kan köra buss i dessa kurvor. Jag hade inte velat köra bil där. Men vi hade en fantastiskt duktig chaufför. Heja honom, för vart vi än skulle inuti landet måste man upp- och nerför de olika topparna.

Avslutningsvis kommer här en bild från vår sista galakväll:

Tack och hej då, Sinfonia.

 

Malin

13 november 2016 11:35

Jättefint och kul inlägg, mamma :)
Intressant läsning och fina foton. Tummen upp <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nedräkningen har börjat. Om ganska exakt fyra dygn skall vi borda planet. Men här är fantastiskt fint väder,   och har varit sedan påskafton, 25-30 grader på dagarna och 15-20 på nätterna. Dystrare väderrapporter får vi norrifrån?    Efter senaste ...

Ja, då var det dags igen med lite ditten och datten om vad som händer i kolonin. April har nu gjort sitt intåg och i morse fick Andreas mig att för en kort stund tappa hakan men sedan såg jag att han skickat MMS:et den 1 april. Han försökte inbilla...

Även om tiden går jättefort och vi har mycket att sysselsätta oss med här så längtar vi ändå alltid efter att få besök av våra käraste och så kom äntligen dagen...   ... och här packas bagaget in i KIA:n. Innan lunchen var klar måste      ...

Nu längtar vi bara efter morgondagen. Då landar nämligen Marie, Andreas, Linnea och Josefin och vi får träffas i 9-10 dagar.  Men innan dess tänkte jag berätta snabbt vad som hänt i kolonin sedan senaste bloggen. Tyvärr har (som vanligt) kameran få...

God fortsättning??? Det är ju snart februari. Mycket slött av mig men här kommer nu fortsättning på berättelsen om vårt liv i paradiset. Som vanligt saknas bilder från många aktiviteter!     T. ex. från julafton, som vi firade hos vännerna Samira...