Oj, oj, oj en sådan fantastisk vecka.

Åtta sugna resenärer lämnade SW kl. 04.00 på morgonen och efter en vecka fanns underbara minnen och 157 bilder i kameran. Nu har jag valt ut en liten del och det var inte lätt. Varning! De av er som tycker djurbilder är blaha, kan börja med att stänga denna bloggen. För övriga - full fart.

Här sitter Stefan, terrorist och smugglare. Verktygen, en skruvmejsel, en KNIV och ett multiverktyg lyckades han få med sig i handbagaget från Kapstaden. Så mycket för säkerheten ombord på planen.

Här lär sig Olav och Tove vad fika innebär. På vägen till Erindi.  

Game (=vilda djur) tour där på eftermiddagen resulterade i

... två lejonhanar varav en finns här.

Mina favvisar är nu giraffer. De vill gärna posera och är så nyfikna.

Några noshörningar dök också upp...

Dessa kallas för vita noshörningar för att deras os är bred (=vid=vit). De är "snällare" än  den andra som heter svart och som finns i Etosha som vi skall besöka om några dagar.

Flera fika hanns med ...

Utanför Game tour jeepen serverades olika drycker med tilltugg.

Nästa dag for vi vidare till Gelbingen, en farm "in middle of nowhere". På farmens marker lever en stam av himbafolket som vi besökte nästa dag.

På kvällen gick vi över gårdsplanen för att intaga en jättegod elandmiddag.

här sitter vi alla åtta och njuter. Eland är den största antilopen.

Dagen efter besökte vi himbafolket. De lever nästan som de gjorde för mängder av år sedan. Nästan innebär att de har mobiltelefoner och tar "svart"-taxi när de skall hälsa på andra stammar.

Här bor bara kvinnor och barn. Deras män kommer bara och hälsar på.

De tvättar sig aldrig och smörjer istället in sig i fett och ockra. Även håret som synes. De bär djurhud närmast underkroppen och är barbröstade.

Här står Stefan, reseledare, omgiven av några kvinnor och barn. Hyddorna har träkonstruktion och kletas sedan in med någon "lera" som lätt sprickor i solen och då tätas de med PLAST.

De försörjde sig bl.a på att vi turister handlade av deras egentillverkade smycke, statyer, mm. Så efter att vi tagit foto på dem började kommersen. I vår ägo finns numera en kalabass och två armband.

Dagen efter; avfärd mot Dolomite i västra delen av Etoshas nationalpark. Denna delen öppnades i oktober för turister och var toppen. Här i Etosha körde vi runt med egna bilar. Vi besökte olika vattenhål och sådana fanns det gott om. Här följer bilder på lite av vad vi såg:

Så nära var vi en av jättarna. Kan väga upp till 6 ton.

Här var det storgruff mellan två ungtuppar. Den ene lät sig jagas iväg så småningom.

Zebror såg vi i flockar på upp till flera hundra. Här försöker en av våra bilar ta sig förbi. Vi körde mycket på grusvägar i mycket växlande kvalitet.

 Även zebror har behov av lite kel!

Är man en liten springbock eller flera får man lätt skugga även under små träd.

En flock med gnu kom till vattenhålet precis vid vår stuga i Okakuejo, Etosha. Senare på kvällen kom också två lejonhonor framsmygande. Där fanns också elefanter, black rhinos (svart noshörning), impala, mm.

Sista färden gick till Waterberg platå.

Hela reservatet ligger uppe på höjden och är 5 mil långt och 1 mil brett.

Snabb lunch innan game tour och då stod denna dikdik, den näst minsta antilopen, och åt sin lunch.

Ty värr var det fortfarande regnperiod på Waterberg - till skillnad från de övriga platserna vi besökte - så trots besök på tre olika vattenhål fann vi inte ett enda djur där men ...

... på vägen mellan vattenhålen såg vi sabelantilop. Dessutom, för långt bort för min kamera, bufflar och eland.

Sista dagen hade vi några timmar i Windhoek, Namibias huvudstad, som vi spenderade på marknaden. Då passade Sven på att inhandla ett Zebraskinn (ligger nu där du föreslog, Susanne). Då behövdes mer kontanter än vi hade sista dagen och i väntan på sedeluttag fotograferade Thomas denna hererokvinna.

Jag lärde mig att huvudbonaden skall efterlikna ett kohuvud - bra vid mjölkning uppenbarligen - och de har 10-12 underkjolar under klänningen. Skönt när det är 30 grader ute!!!

Sista fotot med gänget i Namibia. Trötta men glada över en jättehärlig resa tillsammans.

Jag känner att jag hade kunnat hålla på hela natten. Det finns så mycket mer att berätta och så många fler bilder att visa men nu skall Sven och jag kolla på nya mord i Midsomer. Tack Hans för alla trevliga kvällar.